Den är så klockren den där känslan

http://wwwc.aftonbladet.se/blogg/virtanen/110705165547_olyckligt_kr_i_ingen_speciell.html

Röker fyra cigaretter i rad,
inget gör mig glad
Stackars mig,
för ingen bryr sig om lilla jag
Orkar inte längre vänta på,
att imorn blir en bättre dag

Det är bara repetition, repetition - HJÄLP.

Greven lutar sig tillbaks
och tänder en cigarett.
Han försöker få nå't sagt
men det är inte så lätt.

För han ser så onda bilder
i en öken utan slut.
Där ingen är tillsammans
och hjälps åt att hitta ut.

Kan någon skjuta mig i huvudet eller alternativ bara ta mig med storm?

Allt kan verkligen ändras på en sekund

Idag fick jag ett annat jobberbjudande: köra budbil 00.00-08.00 sju dagar i veckan. Varför inte? Jobbintervju imorgon.

Och Michael Jackson är död.

Visst är vår värld en märklig plats?

Hemmakatten tassar vidare...

Denna vecka har varit fylld med massvis av fixande. Pappa bestämde sig förra veckan för att ta semester denna vecka så att vi kunde börja renovera vårt kök. Sagt och gjort. På fyra dagar har vi nu rivit ut hela köket, rivit en vägg, slängt det gamla köket och alla gamla väggar (masonit mm), reglat och gipsat nya väggar, rivit bort taket och byggt ett nytt. Idag var vi ute och köpte alla skåp, stommar och köksmaskiner. Pappa håller på att dra elen nu, och sedan ska han spackla tak och väggar. Sedan blir det till att skruva ihop massa IKEA-möbler. Hu.

Hur som helst. Jag har varit väldigt aktiv. Förutom köksfixet har dessutom jag och Jenny tagit på oss att fixa vår damm som vi har i trädgården. Vi har i veckan tömt den, rengjort den, målat den, och nu håller jag på att fylla den med vatten. I helgen ska vi köpa lite växter och fiskar.

Ikväll blir det hampan för hela slanten. Jag måste ju visa mig ute lite åtminstone. Känner mig som en innelåst liten hustomte.
Och i helgen blir det till att försöka ställa tillbaka dygnet. För nästa vecka... då börjar jag jobba. Är nervös men samtidigt väldigt förväntansfull. Mer om jobbet senare. Nu ska jag klippa gräset. Om jag orkar.

Att engagera sig

Dagarna går och fylls med alkohol och sällskap. Samtidigt som jag känner att jag borde göra massa nyttigheter som att florera bland spännande människor, visa upp mig och ta vara på min tid och min kropp känns det som att det hela är lönlöst.
Jag vill bara sitta här, med lite vin i handen och flumma tills jag börjar jobba om lite mer än en vecka. Det tycker jag att jag är värd. Och framförallt tycker jag att man borde agera efter infall.

Jag har min närhet. Mer behöver jag inte.

Så ja, jag nöjer mig med att sitta och röka fyra cigaretter i rad, och lyssna på samma sång.

En lättnad jag aldrig känt

Det har gått lite längre än måndag, jag vet. Men det har hänt mycket sedan sist. Jag har ju som sagt tagit studenten. Inga ledsna miner dock! Jag njuter, till fullo.

Dagarna sedan fredagens studentbaluns har mestadels spenderats med vin och vänner. Det har varit mysigt och givande.

Snart börjar jag arbeta. Det ska också bli kul. Mer om det senare.

Just nu har jag helt enkelt inte mycket att säga. Okej?

Inaktiv blogg tills måndag

Så mycket intryck. Så mycket förväntningar. Så mycket ångest.

Jag kan inte skriva en massa om studenten än. Det får vänta tills det hela är över.

Tre dagar innan studenten. Va?

Idag har varit en seg bakisdag tack vare middagen på Jacob Hansens hus med lärarkåren igår.
Det var riktigt riktigt roligt. Mer om allt imorgon. Just nu är allt som en overklig dimma man betraktar på avstånd. Det känns... skumt.

Idag röstar vi på Schyman!

Snart ska jag köra och rösta. Min röst faller självklart på Gudrun Schyman! Hon toppar Feministiskt Initiativs valsedel, och om tillräckligt många röstar på F! så betyder det med andra ord att Gudrun får en plats i Europaparlamentet!

Varför jag röstar på Gudrun:

- Jag vill föra in en feministisk synvinkel i det mansdominerade Europaparlamentet

- Jag tycker att Gudrun är en sympatisk politiker

- Jag vill stoppa EU:s militärisering

- Jag vill ha bort påven från den politiska makten

- Jag vill göra abort till en mänsklig rättighet i hela Europa

- Med mera, med mera...

Så om du också verkligen vill förändra, och skicka en erfaren och feministisk politiker - rösta på Gudrun! Du röstar genom att skriva "Feministiskt Initiativ" på en tom valsedel, och inget annat. Om F! har lagt ut valsedlar i din vallokal är det bara ett plus!

Massa information på skickaschymantillbryssel.nu

"Sent en lördag kväll"

Och varje sjuttifemma
som en män'ska dricker ur,
är en dröm om en bättre värld
som dom sedan pissar ut.

Hur firar man Sveriges nationaldag?

Idag gratulerar jag och lyfter hatten för vårt fantastiska land! Trots att jag inte firar den sjätte juni något vidare, tycker jag ändå att det är bra att vi har en dag då vi kan tänka på vårt älskade Sverige!

Gårdagens utgång var helt fantastisk! Jag och Jenny stack till Robin vid sju-tiden, där även Emma och Bea befann sig. Vi grillade, drack gott vin och dansade till den bästa 80-talsmusiken! Sedan körde Robin oss till Ängelholm (han går på penicilin), där vi dels träffade Lennart och dels träffade massa annat skönt folk! Självklart avslutade vi på Morris.

Jag däckade i Jennys säng, och där befinner jag mig fortfarande. Det är underbart att bara göra inget. Men. Snart är det dags för mer fina drycker, och mer roligheter! Idag har vi i alla fall en anledning till vårt alkoholintag - det är ju nationaldagen! Och självklart ska en svensk fira med snaps och Pripps Blå!

Lite mindre vemod kanske?

Man ska inte blogga när man är sentimental och full! Det är gårdagen ett lysande exempel på.

Idag har det varit nya tag! Lite skolarbete (dock inte i skolan), några ärenden i stan och en massa fotoredigering. Nu är nämligen alla Costa-bilder uppe på Facebook! Tycker dom är riktigt bra, så checka in!

Nu måste jag hoppa in i duschen, eftersom jag ska vara hos Robin vid sju, och dessutom hinna inom Ica innan dess. Tajt.

Det haglar ute. Det är mindre kul. Men, som jag skrev igår: det är tur att man har vin och vänner!

Här är några random Costa-pics:

Sagor tar slut

Nu lider snart denna dag mot sitt slut. Men det är mer än så - när jag vaknar imorgon är det bara sju dagar kvar. Sedan är det slut med tretton års skola också. Det känns fel, men samtidigt så rätt. Jag har kämpat, slappat, struntat i men samtidigt gett järnet i skolan. Jag har gjort så mycket. Jag har varit så mycket. Och nu, nästa måndag, när jag inte längre är elev, en definierbar människa, kommer jag bara stå där och se dum ut.

Det är tur att man har vin och vänner. Vad skulle man annars göra?

Ännu ett litet litet litet steg

En liten sten är borta från axlarna. Nu gäller det bara att vänta.

Halvsura betraktelser klockan fem i fem en måndagsmorgon

I min vän Jennys blogg kunde jag idag läsa ett ganska talande citat:

"De viktigaste beståndsdelarna i ett lyckligt liv är att ha något att göra, någon att älska och något att hoppas på."

Det känns ju jävligt upplyftande när man inte har ett skit att göra, inte en jävel att älska och inte ett dugg att hoppas på.

Nostalgiångest

Det går sakta, sakta, sakta framåt.

Lyssnar på dels jättegammal musik och dels halvgammal musik. Det är otroligt hur musikminnet i hjärnan kan återkalla så oerhört starka minnen. Sitter också och tittar på gamla bilder på bilddagboken. Funderade starkt på att ta bort mitt konto där tidigare på grund av sidans förfall, men jag ändrade mig då jag insåg att det vore synd att försaka en sådan skatt av minnen.

Och nu sitter jag här och lyssnar på allt från Doris Day till Duffy, har fönstret öppet och inandas junikvällens behagliga dofter.
Jag hoppas på dig juni.

Välkommen juni!

Hoppas du för med dig lite kärlek och glada dagar.