Det blir inte sju dagar...

...det är jag helt säker på. Även om det känns bra nu, vill jag inte vara utan mat länge till. Det är en fruktansvärd känsla. Och det är såklart mycket svårare när man gör det av helt fri vilja. Jag menar, jag kan ju gå till kylskåpet precis när jag vill.

Jag är nu inne på det tredje dygnet helt utan mat. Det känns. Jag är yr, glömsk, trött och lite deppig. Det är med andra ord inte skitkul att fasta. Därför är det lika bra att vara ärlig. Jag vet att jag inte kommer att hålla det här fyra dygn till. Men jag ska verkligen försöka kämpa ett tag till. Än har jag inte gett upp!